TIO TABUBELAGDA TEMA I  INVANDRINGSDEBATTEN

 

av Sigurd Skirbekk,

professor emeritus i sociologi vid Oslo Universitet

I DSM 6/2005

 

Jag har kallat detta inlgg fr Tio tabubelagda tema i invandringsdebatten. Med invandringsdebatt menar jag den offentliga och mediaanpassade debatt p senare tid nr det gller invandring och integration av folk frn fjrran lnder och kulturer, inte varje, generell debatt om dessa sprsml i mer speciella och stngda miljer. Med tabu menar jag det samma om detta begrepp som det som str i lexika: en frestllning om att vissa ting och sprsml icke m omtalas eller berras, eftersom detta kunde utlsa farliga krafter.

 

I den ursprungliga polynesiska frestllningen om tabun, gick det ut p att mnniskan var understlld heliga krafter som kunde utlsa straffande reaktioner om dessa tabun blev berrda. I vrt sammanhang r det grna rasism och nynazism som har ftt status som de farliga och straffande krafterna som vi kan slppa ls om debatten slpps ls.

 

Jag mnar hr visa att vanliga pstenden  frn centralt hll i invandringsdebatten r formulerade p s stt att de skapar emotionella barrirer mot att ta upp och vrdera motfrestllningar. Och detta gr man trots att motfrestllningarna kunde ha bidragit till en strre frstelse fr de realiteter som vi str infr och till en mer frnuftig anpassning n det som fljer p de vanliga, officiella pstendena.

 

Detta ger grund till att se tabuiseringen i ett maktperspektiv. Personer och grupper som har  ftt makt genom nringsliv, organisationer, media och utbredda tankemnster i vr kultur, vill inte utan vidare ppna fr motfrestllningar som kan undergrva trovrdigheten av uppfattningar som utgr grunden fr deras makt och position.

 

P den politiska hgersidan finner vi mktiga multinationella sllskap och mnga typer av firmor med ekonomiska intressen knutna till migration av billig arbetskraft. P den politiska vnstersidan finner vi andra grupper med en annan typ av makt, knuten till en status som moralisk elit. Denna status r ofta baserad p en stark och enkel moralisering av rasism och fascism n p djupare analyser av de strukturella verkningar som den ena eller den andra politiken orsakar.

 

 

 

 

 

 

Pstende 1:-Den rika vrlden har en plikt att ta emot alla mnniskor som lider nd, antingen denna nd beror p naturkatastrofer, underutveckling, vanstyre eller generell verbefolkning.

 

Tabu:

De ekologiska ramarna fr folk och frbrukning sger att vi inte kan lta en antropocentrisk humanism vara den enda mttstocken fr en ansvarig befolkningspolitik.

 

Pstende 1 blir  emotionellt p s stt att alla motfrestllningar blir tabubelagda. Pstendet begrnsar  vra valmjligheter till att endast kunna vlja mellan humanism och en girighet parad med inhumanitet. Detta r ett ofritt stllningstagande som hindrar en ppen dialog om de dilemman i vrlden som orsakas av verbefolkning och verkonsumtion.

 

Frgor om moralisk plikt kan inte bara ses i ljuset av en antropocentrisk sinnelagsetik, allra minst i vra dagar. Bde rika lnders frbrukning och fattiga lnders fdelsetal har ekologiska dimensioner, som det p sikt kan vara delggande att ignorera eller stta sig ver. En forskargrupp har kommit fram till att redan med nuvarande befolkningstal och nuvarande frbrukning s frbrukar vi 1,2 gnger s mnga resurser som naturen r i stnd att frnya varje r. En annan forskargrupp som lade fram sina resultat i slutet av mars i r, har pvisat att vi verbelastar naturens ekosystem, det som skulle ha frnyat vra resurser. Vsterlandet har, i ett ekologiskt perspektiv, visserligen mnga moraliska frpliktelser att ta hnsyn till. Men ngon plikt att ta emot alla lnders fdelseverskott hr inte till dessa frpliktelser. Vi skall i detta sammanhanget komma ihg att vrt eget land genomgick en tmligen brutal period innan vi utvecklade vr form av vlstnd - p 1700-talet kunde s mycket som en tredjedel av alla fdda d som barn, och bara en tredjedel fick chansen att fra slkten vidare. ven icke-vstliga lnder, som har lyckats f ftt bukt med sin skenande verbefolkning, har ftt ta till hrda medel - Kina r ett typexempel. Jag knner indiska samhllsforskare som beklagar att man i Indien inte ges mjlighet att till att fra en lika stram befolkningspolitik som i de stasiatiska staterna. Det r srskilt i den vstasiatiska regionen och i stora delar av Afrika som vi idag finner en helt ofrsvarlig reproduktion - i kenlandet Jemen har man t.ex. rknat ut att varje kvinna fder i genomsnitt tta barn. Traditionen med ett stort antal barn kan man inte frsvara i samband med en modern hlsopolitik som gller ddligheten p alla livsstadier och med en liberal migrationspolitik som en lsning.

 

Ekologen Bredo Berntsen har i antologin, Gode forml - gale flger, kritisk lys p norsk innvandringspolitikk (Cappelen akademisk forlag, Oslo 2003/2004), skrevet fljande p s. 57.: Hur r d prognoserna fr befolkningstillvxten i en mngd lnder som redan har stora miljproblem? Dessa prognoser r med frlov sagt helt chockerande om vi tar hnsyn till den befolkningssituation, som  demograferna kommit fram till. Om vi gr tre tidssprng, r 2000 - 2025 – 2050, i en del av dessa lnderna s sger de rena talen oerhrt mycket. Fr Egypten skulle det bli 68 (millioner) 97 och 117, fr Etiopien 64, 98 och 159, fr Mexiko 100, 141och 167, fr Pakistan 141, 211 och 260, fr Turkiet 65, 89 och 103.(The world almanack and Book of facts 2001:861-862) Det kan inte kallas moraliskt av dessa lnders politiska, religisa och kulturella elit att lta sina befolkningar vxa ohmmat och sedan pressa sina befolkningsverskott p andra lnder.

 

Europeiska stater, dribland Norge, har tidigare i sin historia avvisat tyskarna d dessa anvnde sig av argumentet lebensraum som skl fr sin expansionspolitik. Detsamma br vi gra nr andra lnder beropar att de har fr liten plats fr sina befolkningar. Det finns idag en omfattande litteratur som behandlar de ekologiska problem som vrlden str infr under nuvarande rhundrade. En liberal invandringspolitik som syftar till att undg obehagliga moraliska frgor idag r inte ngot sunt svar p sikt. Vi kommer i s fall bara att skyffla ver de oundvikliga problemen p vra barn och barnbarn.

 

LITTERATUR: Michel Dobkowski och Isidor Williams (red): The Age of Scarcity. Preventing Mass Death and Genocide in the Twenty-first century. Syracue Univrsity Press, N.Y. 1998. William Ophuls: Ecology and the Politics of Scarcity revisited. The unraveling of the American Dream. FReman, N.Y. 1992. Paul R. Ehrlich: Betrayal of Science and Reason. How Anti-Environmental Rhetoric Threatens Our Future, Island Press, Washington D.C. 1996. Beyond Malthus:Sixteen Dimensions of the Population Problem, Worldwatch Paper 143 by Lester R. Brown, Gary Gardner and Brian Halweil. Eduardo Farah:  kologisk ideologi 1. Opgang og nedgang for mensklige samfunn som en kologisk proces. Savnsaker/KOS, Kpenhamn 1987. Garrett Hardin: Living Within Limits, Ecology and Population Taboos, Oxford Universitey Press 1993. Fred Hirsch: Social Limits to Growth, Routledge.London 1995.  R.J. Johnson och P.J. Taylor: A World in Crisis. Geographical Perspectives, Basil Blackwell, London 1989. Paul Kennedy, Preparing for the 21 Century, Harper Collins, NY 1993 (I norsk versttning: aul Kennedy, Foran det 21. rhundrade , Gyldendal, Oslo 1993).

 

 

 

 

Pstende 2: Norge br p ett moraliskt ansvar fr tidigare frsyndelser. Som vrldens rikaste land, r vi frpliktade att ta emot invandrare frn fattiga lnder.

 

Tabu:

Ur ekologisk synpunkt kan Norges optimala befolkning vara ngonstans mellan 3 - 4 miljoner. Referenser till tidigare slavhandel r inget moraliskt skl fr oss att ta emot folk frn andra vrldsdelar.

 

Pstende 2 frsker inskrnka det politiska valet i vr samtid till en frga om moraliskt samvete, inte minst som en moralisk uppgrelse med tidigare synder. Det emotionella innehllet i frgestllningen dljer en mngd viktiga frhllanden som sakligt sett borde ha varit en viktig del i den offentliga debatten i landet.

 

Fr det frsta: Pstendet att Norge skulle vara vrldens rikaste land r inte riktigt ven om det stndigt framfrs. Och dels hnvisas det till frpliktelser nr det gller internationella avtal. Men det finns strre lnder med betydligt strre resurser och nationalfrmgenhet, och det finns flera lnder i vr nrhet dr folk fr mer varor fr sina lner n vi fr i Norge. Enligt Lars Svenneby i Statistisk Centralbyr (Aftenposten 230405) fr bde danskar, belgare, hollndare, tyskar, engelsmn, schweizare och luxemburgare mer i varukassen fr sina genomsnittslner n vi fr i Norge. Nr det gller internationellt bistnd ligger emellertid Norge i toppskiktet.

 

Men ekonomi utgr inte alla ramar fr vilken befolkningspolitik ett land skall fra, jfr den hollndska  framstllningen om att landet nu r fullt. ven norsk befolkningspolitik borde sttas in i ekologiska ramar. P 1970-talet sade man att Norges optimala befolkning, r en balans mellan differentierat yrkesliv och en befolkning som inte var beroende av andra lnders resurser fr att verleva, skulle ligga mellan 3 till 4 miljoner. Efter denna tid har vi tagit emot mellan 300.000 och 500.000 invandrare, beroende av definitionen, enligt Statistiska Centralbyrn (SSB). Siffran beror lite p hur man definierar en invandrare. Under samma tidsperiod har vi ftt flera indikationer p klimatfrndringar i norr dr landet r beroende av Golfstrmmen. Det beror p den stora issmltningen. Om det norra fjllomrdet i Norge skulle f Alaskaklimat om ngra och tio r betyder det att vi inte idag kan spela Flotta Viktor  p grund av en tidsbestmd oljefrmgenhet. 

 

Fr att gra vrt val i invandringspolitiken till enkla frgor om moral, spelas det grna p tre strngar: Dels p medknsla fr individer som grna framstlls som grtande i media (Jag skall komma tillbaka till denna frga om representativiteten av denna elndighetsbeskrivelse), dels spelar man p tidigare frsyndelser. I detta sammanhanget r det sig inte minst Vsterlandets deltagande i kolonialismen och slavhandeln som sls fram.

 

Nr det gller det europeiska deltagandet i slavhandeln mellan Afrika och Amerika s var visserligen skepp med danska flagg och norska matroser med p galejan. Engelsmnnen hade flest slavskepp medan Danmark-Norge sgs ha kommit p ttonde plats under en viss period. Det har berknats att under 300 r blev s mnga som tio miljoner afrikaner fraktade ver havet mot vst. Men detta r inte hela historien om slaveriet som freteelse. Historikern Finn Fuglestad har i ett par artiklar frn 1983 i Historisk Tidskrift, bd. 62, beropat franska experter som har rknat ut att arabiska slavhandlare drog ivg med i runt tal fjorton miljoner afrikanska slavar under de rhundraden som de bedrev slavhandel. (Jfr. Raymond Mauny: Les Sicles obscurede lAfrique noir: historie et archeologie, Paris 1970.)  Araberna njde sig fr vrigt inte med att ta slavar frn Afrika sder om Sahara. De rvade handelsskepp och gjorde ocks rder nda upp till Island (r 1697). Aftenpostens sndagsupplaga den 25 april 2004 kunde bertta att mellan ren 1500 och 1830 blev i runt tal en million europer hllna som slavar eller gisslan i Afrika. Av dessa var cirka 2000 nordiska och kanske s mnga som 1000 norska. Sjfolk frn Norge var lnge verrepresenterade p nordiska handelsfartyg under denna tidsrymd. Att hamna i Turkiet var en gng ansett som vrre n att frlisa. (Jfr. Lars Diderichs, Sandferdige Fortellinger Om de Christnes ynkverdige Slaveri udi barbariet, frn 1796.)

 

Kort sagt, hnvisning till nordiskt deltagande i atlantisk slavtrafik fr flera hundra r sedan ger inte ngra moraliska argument fr att vi idag br ta emot ett stort antal nordafrikaner och vstasiater. Norge borde ha lite och skmmas ver i internationellt sammanhang idag, antingen det gller ekonomiskt bistnd eller social hjlp till tidigare slavlnder.

 

Vi r heller inte bundna till att ta emot s mnga som vi gr utifrn internationella juridiska frpliktelser. FNs generalkommissarie fr flyktingfrgor har utarbetat en versikt ver procenten beviljade uppehllstillstnd i europeiska stater fr r 2000. Denna visar p mycket stora variationer vilka r lngt strre n vad som kan frklaras nr det gller antalet asylskande i de olika lnderna. P Irland var det bara 5% av asylskarna som fick asyl. I Italien var det 7% och i Spanien 10%. I den motsatta ndan p skalan lg de nordiska lnderna. Danmark hade den gngen den mest liberala beviljningsprocenten. Hr fick hela 43% asyl, Sverige fljde hack i hl med hela 40% beviljade asylanskningar. Norge fljde upp med 26%, vilket r gott ver genomsnittet.

 

 

 

 

Pstende 3: Utan invandrare stoppar Norge! Behovet av arbetskraft i nringsliv och socialomsorg sger att vi br ka invandringen.

 

Tabu:

Norge kan fylla de enkla jobben med egna resurser: genom upplrning av arbetslsa och med mindre generositet med pensionsreglerna. Det vi behver av invandrare rr sig frst och frmst om specialister.

 

Pstende 3 appellerar till hnsyn till nringsliv och ldreomsorg. Den som vgade att g emot pstendet kommer drmed att kunna stmplas som bde reaktionr och inhuman. Likafullt kan det hvdas att pstendet verkar dljande.

 

Det kan nog hvdas att landet behver en del specialister, liksom mnga norska specialister reser utomlands. Men detta frhllande ger inga argument fr att vi skall bedriva en generellt geners invandringspolitik i vra dagar. Tidigare, den gngen nr samfundet behvde mnga arbetare med muskelkraft, kunde en omfattande invandring bli sedd som ett bidrag till kad produktion och vlstnd. Men, som bland annat den amerikanske ekonomen Georg Borjas har visat, har samhllet ndrat sig radikalt och blivit mer specialiserat, kunskapsbaserat och automatiserat inom arbetslivet. Medan kravet p lnsamma arbetare har kat har inte kunskapsniverna p dem som vill in i det rika Vsterlandet kat i samma takt. Amerikanska ekonomer r inte ensamma om att mena att dagens invandring r mer en frga om ekonomisk brda n om ekonomisk vinst - ven om det hr kan tillggas att de som velat motstta sig s kallade invandringsrkenskaper, lnge har klarat att frhindra en ppen debatt om sdana analyser.

 

I Danmark hr ekonomiprofessor Eskil Wadensj och Helena rrje (Invandring och offentlig ekonomi) gjort en studie som visar  att medan varje dansk i genomsnitt bidrog med 24.500 kronor till landets hushllning s kostade varje invandrare frn icke-vstliga lnder 50.000 kronor om ret. I Norge finns det flera studier om vad invandrarfamiljer kostar samhllet p grund av bland annat deras verfrbrukning av socialhjlp. FAFO har i en underskning funnit att 47% av invandrarna behvde socialhjlp r 2001. Motsvarade tal fr norska familjer var 5,5%. Det har annars hvdats att 15.000  asylskare kostade staten 1,2 miljarder r 2001, utan att jag vill st som garant fr att detta stmmer.

 

Den 5 september 2005 kom meddelandet om att en ny underskning, som genomfrts av ekonomer vid Frisch-centret Universitet i Oslo, slagit fast att den icke-vstliga invandringen till Norge blivit dyr, eftersom bruket av offentligt std och trygghet kat ver tiden istllet fr att minska. Hnvisning till denna viktiga underskning har gjorts i artiklar i Aftenposten. Se nedan.

 

Det r nog sant att mnga invandrare idag mste ta jobb som inte r speciellt attraktiva fr norrmn. Men det betyder inte att inte norrmn kan utfra dessa jobb. Vi har i vrt land i runt tal hundra tusen som kunde varit satta i arbete istllet fr att leva p bidrag. Och vi kunde varit mindre snabba p att ge  sjuk- eller frtidspensionering. Det hade inte varit orimligt att hvda att pensionsldern borde stiga i takt med att levnadslder och hlsotillstnd. Dessutom kunde fler gifta sig och f fler barn n ett. Ett folk som inte klarar att reproducera sig har inte satt sig i en klok situation.

 

 

 

 

Pstende 4: Fruktan fr kad invandring beror bara p okunskap och frdomar. Folk frn alla kulturer har samma frutsttningar fr att anpassa sig – spruckna krl finns i alla lnder.

 

Tabu: Rdsla fr att invandringen frn frmmande kulturer r fr stor r vlgrundad. Alla kulturer r inte lika, varken nr det gller normer fr arbetsinsats, nr det gller solidaritetsmnstren eller nr det gller disposition fr att besvara frustration med vld.

 

terigen ett pstende som spelar upp till ett tabu som r knutet till fruktan och frdomar. Associationerna gr till det som psykologer kallat den auktoritra personligheten, med vidare associationer till fascistoida hllningar.

 

Men, det kan finnas bde rationella och irrationella grunder fr fruktan och rdsla. Ngot kan skyllas p fruktan fr det oknda; folk med frmmande utseende eller kldedrkter kan utlsa instinktiva frsvarsreaktioner: r dessa som oss, kan vi lita p dem? Detta r grna den frsta reaktionen. Efter det att folk har mtt en del individer med frmmande ursprung som inte visar sig vara speciellt farliga kommer nsta reaktion att vara att man slappnar av, kanske ocks med en versittaraktig och frdmande hllning till dem som fortfarande r rdda. I en tredje fas i en pgende invandring kan det dyka upp en ny typ av fruktan; nykomlingarna kan ta vra jobb ifrn oss, prgla vrt vardagsliv och med tiden kanske bli dominerande i hela landet. Dem amerikanska immigrationsforskaren Lincoln Quillian pstr sig ha kunnat dokumentera att nr invandringsbefolkningen verstiger ca 20% s brjar den tredje typen av reaktioner breda ut sig.

 

Frgan om rdsla fr invandring r irrationell eller ej kan inte besvaras  oberoende av vilken typ av invandring det rr sig om. r det frga om folk som antingen reser igen eller som blir som oss efter en generation eller s - jfr. de i runt tal hundra tusen svenskar som flyttat till Norge frn slutet av nittonhundratalet - d r det kanske inte ngon grund till fruktan. Men d det rr sig om stora grupper med andra traditioner och lojalitetsband, och som inte har tnkt att bli som oss,  d r det grund till att ta fruktan p allvar.

 

Det r inte bara utseende och kldvanor som gr att stora invandrargrupper skiljer sig frn oss norrman. Norrmn r som vi p grund av en lng gemensam kulturhistoria. Folk med andra kulturhistoriska erfarenheter r annorlunda. Culture Matters (Kultur har betydning) satte de tv redaktrerna Harrison och Huntington som titel p en antologi fr ngra r sedan, dr det lt ledande amerikanska kulturforskare bertta hur olika kulturer kunde disponera fr olika hllningar och handlingar.

 

Mnga frn icke-vstliga kulturer har ofta en annan primrlojalitet n den som finns bland vstliga invandrare. Lojalitet till familj och vnner kan betyda mer n en abstrakt, universell laglydighet. Idn om umma, det stora islamska broderskapet, kan fr mnga betyda mer n lojalitet till nationalstaten och dess historia.

 

Aftenposten kunde 17-09-04 referera till en underskning som visade att 47 av 51 underskta invandrarbutiker i Oslo undandrog sig skatt. Butiksinnehavarnas lojalitet gick frst och frmst till den egna gruppen, bara i andra hand till den norska staten. Denna form av identitetsavhngig lojalitet kan fr vrigt ocks pvisas i sammanband med studier som gjorts i Rotterdam av en av Hollands mest bermda invandrarforskare, Hans Enzingen. Han fann att bland tredje generationens invandrare i Rotterdam var deras frsta lojalitet till islam, deras andra lojalitet till hemlandet, och lojaliteten till Holland kom frst p tredje plats.

 

En svag lojalitet till en stat kan ta sig flera uttryck, ven uttryck som r i strid mot invandrarnas ursprungskulturer. En pakistanare skrev en frklarande krnika i Aftenposten 04-04-05:

- jeg jobbet for en pakistansk butikk, men arbeidet der er helt "uoffisielt": Verken sjefen eller jeg betaler skatt til norske myndigheter. Jeg har videre 100 prosent ufretrygd og mottar full stnad fra trygdebudsjettet, og jeg skammet meg ikke over det. Jeg m vre lur for tjene mest mulig penger, fordi dette er det eneste formlet mitt med vre i Norge. Allah, derimot, er alltid imot penger som er tjent ved hjelp av knep, og sier at den slags penger ikke er lovlig i det hele tatt for en muslim. Nr det gjelder kjringen min, er jeg ogs litt sleip, for jeg kjrer uten frerkort og narrer myndighetene nr jeg blir spurt om vise frerkortet. Da svarer jeg alltid til politiet: ", beklager - lommeboken med frerkortet ligger igjen hjemme, men vr snill sjekke personnummeret mitt!" Navnet mitt str ikke skrevet i ansiktet mitt og avslrer hvem jeg er, s jeg bruker gi dem navnet og personnummeret til vennen min som har gyldig frerkort. Etter en mild advarsel bruker jeg slippe unna hver gang.

 

Slutsats: Skepsis mot folk som inte har signalerat en klar lojalitet med norska vrderingar behver inte bara var baserat p frdomar.

 

 

 

 

Pstende 5: Mtet med frmmande kulturer r alltid berikande. Mngfald ger styrka.

 

Tabu:

Kulturvariationer leder oftare till konflikt n det motsatta. Stora kulturella olikheter frsvagar den nationella lojaliteten, med fljder bland fr uppslutningen kring de allmnna vlfrdsrttigheterna.

 

terigen ett pstende som stter skeptikerna i ett tvivelsamt ljus utan att frst lta dem f komma till tals.

 

Norge har historiskt sett varit ett frhllandevis homogent samhlle, bde nr det gller religion och kulturella referenser. Ekonomiskt har heller inte olikheterna varit s stora  som i mnga andra lnder. Detta br vi i det stora hela se som en styrka och som en viktig bakgrund fr att frst den norska fredligheten, terigen i jmfrelse med andra lnder.

 

Den finske statsvetaren Tatu Vanhanen har frskt att stta upp en versikt ver sammanhanget mellan kulturella olikheter i olika lnder och inrapporterade konflikter. Av 183 samfund som han fick uppgifter om fann han att det fanns klara samband mellan konflikter och mngkultur i 171 av dem. (Jfr. Journal of Peace Research 1/199) Andra civilisationsforskare, som Paul Kennedy  och Samuel Huntington, har pekat p samma sak: Kulturella olikheter behvde inte alltid leda till konflikter, men konflikter r betydligt vanligare i lnder med blandade kulturer.

 

Hr kan vi grna lgga in ngra erfarenheter frn norsk historia. P senmedeltiden och lngt in p 1500-talet var Bergen knt fr den ort i Norge dr det var mest konflikter mellan mnniskor. Bergen var p den tiden Norges strsta stad,  en tid till och med strre n Kpenhamn. Men denna Hansastad i vst, med mycket folk frn andra lnder, var ocks lnge det stlle i Norge dr det rapporterades om mest konflikter. Senare blev det Finnmark, det fylke som har bde norsk, finsk och samisk befolkning, som var knt fr att ha flest konflikter. I vra dagar r det etniskt sammansatta Osloomrdet som toppar konfliktstatistiken.

 

Nr det gller Oslo kan det noteras att myndigheterna rknat med att vid rsskiftet 2004/2005 kunde ca. 114.000 av Oslos invnare kallas invandrare, det motsvarar 21,8% av befolkningen. I frsta rsklassen i Oslos skolor har i genomsnitt 38% av eleverna ett annat sprk n norska som modersml. Ytterligare berkningar visar att folk med etnisk och kulturell norsk anknytning kan komma att bli minoritet i den norska huvudstaden i mitten av detta rhundrade.

 

Olika lojalitetsmnster kan ocks fra med sig olika trsklar fr att lta frustrationen sl ut i lagbrott, av delvis vldsam art. Kriminologen Pl Frogner har i antologin Gode forml - Gale flger  genomgtt alla tnkbara invndningar mot olikheter i registrerad kriminalitet inte skulle avspegla sig verkliga skillnader. Han kom fram till att, i genomsnitt hade invandrare frn andra nordiska lnder en kriminalitetsprofil som motsvarade norrmnnens, vilket r 17 registrerade per 1000 individer. Invandrare frn Asien, Afrika och Sydamerika har en kriminalitetsfrekvens p hela 33 per 1000. Invandrare frn steuropa har en kriminalitetsfrekvens p 26 per 1000. Vsteuroper uppvisar en ngot lgre kriminalitetsfrekvens n norrmn med 14 per 1000 medan folk frn Nordamerika och Stillhavsomrdet r bara representerade med 7 per 1000. Dessa skillnader r fr stora och genomgripande fr att man skall kunna verse med dem i en vrdering av invandringens positive och negativa effekter. (Enstaka personer med anknytning till det ngot pk-orienterade NOVA-institutet i Oslo har naturligtvis frskt att bortfrklara dessa statistiska skillnader; men deras frsk i den vgen har blivit tillbakavisade av statistiskt orienterade forskare vid Polishgskolan - Jfr. Pl Frogner, Ferdinand Nshagen och Ragnhild Bjrnebekk)

 

I tillgg till olikheter mellan olika grupper nr det gller andelen som har varit registrerade  hos polisen, kommer ocks olikheter i i den grova brottligheten. Kripos-chefen Arne Huuse har flera gnger gett uttryck fr att det r grupperingar av kriminella med utlndsk bakgrund som str bakom mnga av de mest spektakulra och vldsamma rnen i Norge. enligt siffror frn Kriminalpolisen var 59% av alla grningsmn som blev anmlda fr rn i Oslo r 2003 var av icke-vstlig bakgrund.

 

Men det r inte bara den relativa norska fridsamheten som kan hotas av stora invandrarpopulationer med andra livsformer och livsideal. Flera kulturer i ett omrde leder ltt till det som kallas parallellsamfund, dr den msesidiga solidariteten blir lidande ven om det inte alltid leder till ppna konflikter.

 

Redaktr David Goodhart i den brittiska tidningen The Prospect, skrev i februari i fjol en artikel som han kallade Too Diverse som betyder alltfr olikartat. Undertiteln ld: Is Brittain becoming too diverse to sustain the mutual obligations behind a good society and the welfare state? Ocks p norskt hll har det skrivits analyser av motsttningen mellan mngkulturalitet och uppslutningen kring en nationell vlfrdspolitik. - Jfr. Ole Jrgen Stffenrud Ranglund,: Mer velferd - mindre nationalisme. En selvmotsigende utvikling?,  avhandling i sociologi, UiO 2002.

 

Frn tysk sida skrivs det idag mnga artiklar om naiviteten vid det som kallas multi-kulti. I Amerika har det publicerats mnga bcker om hoten frn mngkulturalismen - Jfr: Alvin J. Smith: The Menace of Multiculturalism, Trojan Horse in Amerika. Paeger, London och New York 1997 och Arthus J. Schesinger: The Disuniting of America. Reflections in Multucultural Society, Norton, N.Y. 1991.

 

 

 

Pstende 6: Dlig integrering av invandrare beror p tidigare frustrerande upplevelser i deras hemland kombinerat med diskriminering i vrt land.

 

Tabu:

Invandrare har det bttre stllt n mnga av deras fretrdare hvdar. Mnga av dem ser ner p vr kultur och vill undg den ssom ngot omoraliskt och mindervrdigt. 

 

Pstende 6 r ett typexempel p en appell till dem som kallas de svagaste bland oss och som ger ett moraliskt krav p srbehandling och verseende. Trots alla emotionella barrirer mot att stlla sig skeptisk till sdana grupper och deras talesmn br vi fra fram vr kritik.

 

Kriminologen Pl Frogner har, i sin genomgng av forskarlitteraturen om kriminaliteten bland invandrare pekat p tre huvudhypoteser fr att frklara den statistiska verrepresentationen av kriminalitet och oacceptabel anpassning bland invandrare frn frmmande kulturer. En hypotes gr p demografi, eller befolkningslra: invandrare r verrepresenterade nr det gller andelen ogifta, yngre mn, och detta r ett knnetecken som ofta hnger samman med verrepresentation i vldsam kriminalitet. Detta kan vara en liten frklaring men kan inte p lngt nr frklara hela den statistiska variation som vi finner. En annan hypotes gr p invandrarnas frustrerade livssituation, antingen som frfljda flyktingar i sitt hemland eller som diskriminerade i det nya landet. En tredje hypotes gr p kulturella frklaringar och det r srskilt denna frklaring som r mest tabubelagd i den offentliga debatten.

 

Det r bara en liten del av invandrarna i landet som kan betecknas som frfljda flyktingar, de allra flesta har kommit hit som ekonomiska migranter eller via en s kallad familjeanknytning. Det r heller inte riktigt att invandrare ofta rapporterar om en s stark diskriminering i vrt land att detta kan rttfrdiga asociala upptrdanden. Sjlvklart blir nykomlingar bemtta med en viss reservation, det gller nykomlingar av alla kategorier. Sjlvklart frekommer ocks grov diskriminering, men mycket tyder p att detta r mindre utbrett n vad flera intresseorganisationer vill gra gllande.

 

Andelen invandrare med stress r inte vsentligt strre bland invandrare n bland etniska norrmn. Psykiatern Raman Dhawan vid Dale asylmottagning i Rogaland genomgick fr en tid sedan journalerna till 203 personer ver 17 r som uppskt lkare vid denna mottagning. Bara 17% av dessa hade psykiska problem som huvuddiagnos. Det r samma andel som bland vanliga norska patienter.

 

Enligt Dagsavisen 21-10-04 r det inte heller ngra traumatisk stress p grund av upplevelser i hemlandet som r orsak till att en del uppsker lkare. Reaktionerna r sllan knutna till tortyr, vergrepp eller andra traumatiska upplevelser i hemlandet, men hellre till stress  som r knutet till en ndrad livssituation, bland annat oskerheten fr om de kan kvalificera sig till att f uppehllstillstnd p humanitra grunder, allt enligt Dagsavisen.

 

Ungdomar med invandrarbakgrund r minst lika njda med livet som etniskt norska ungdomar. Mor och far har lrt dem ngra nyttiga knep, skrev Ingrid Wrp och Olga Stokke i en rapport: Familjen har varit en god skyddsfaktor fr ungdomar med minoritetsbakgrund. Frldrarna har bidragit till att frstrka den etniska identiteten p s stt att de framstr som stolta ver att ha pakistanskt eller turkiskt ursprung. Ungdomar med invandrarbakgrund uppger att de r njs med livet. Det r gott fr sjlvbilden att tillhra en grupp, och de lter inte nedltande hllningar f ngon inverkan p deras liv.

 

Inte heller nr det gller erfarenheter frn arbetslivet r situationen s svart som ngra grna vill hvda. P danskt hll (Berlingske Tidende 12-01-04, sektion, s. 12) hvdas det att invandrare som har varit uthlliga och tagit examen fr lika bra jobb som infdda danskar. Efter fem r uppges det att 72% av danskarna och 70% av invandrarna med hgre utbildning har ftt ett jobb som motsvarar nivn p deras respektive utbildning.

 

Trots detta har politiserade invandrarorganisationer hr i landet, i gott samarbete med tidningar och TV, ftt politikerna at tro att det br gras egna lagar mot diskriminering av invandrare. Lagskrivarna har till och med gtt s lngt att fresl att bevisbrdan i diskrimineringsrende skall ligga p den anklagade hellre n p den som anklagar, vilket gr stick i stv mot norsk rttspraxis p andra omrden.

 

De mnga talesmn fr uppfattningen att invandrare br betraktas som stackars klienter borde bli konfronterade med en motsatt uppfattning :

 

 Det r inte invandrare frn Mellersta stern som i ett historiskt perspektiv framstr som svaga, utan det r vi som svaga! Normnnen representerar 4,5 miljoner invnare, pakistanarna 160 miljoner! Och medan den asiatiska och afrikanska befolkningen kar s gr den europeiska befolkningen tillbaka bde i absolut och relativt. Europa hade 1900 ca 27,5% av vrldens folkmngd, r 200 ca 12%, och det berknas att andelen kommer att bli ca 7% r 2050.

 

Trots detta, r det talesmn fr invandrargrupperna som fr statligt understd fr att frmja sin syn. Det har inte varit norsk politik p senare r att bevilja pengar till organisationer som vill vara specifika sprkrr fr en utsatt norsk och europeisk befolkning.

 

 

 

 

Pstende 7: Alla motsttningar kommer att g ver med tiden. Exemplet med norrmn i Amerika visar att efter en generation eller tv blir invandrare i huvudsak som de infdda.

 

Tabu:

Stora delar av invandrarna frn andra civilisationer kommer inte till Norge fr att bli som oss. Historiska erfarenheter tyder inte p att alla folkgrupper tjnar p en invandring.

 

Hnvisning till norska invandrare i Amerika r samtidigt en moralisk hnvisning till vi nu har plikt att gra ngot i gengld. Pstendet uttrycker samtidigt en populr uppfattning som kan tjna till att lugna ner bekymren i mnga kretsar. Trebandsverket Norsk invandringshistorie r i hg grad byggd p sdana frhoppningar. 

 

Dessvrre r inte alla data frn vrldshistorien lika hoppfulla. Det kan visserligen ges mnga exempel p att invandring gtt bra. Den stora invandringen av svenskar till Norge i loppet av en hundrarsperiod, frn slutet av 1800-talet till slutet av 1900-talet, kan i allt sgas ha gtt relativt smrtfritt. I stort sett kan man ocks sga det om integreringen av norrmn i USA. Men, vi kan inte generalisera fr mycket utifrn dessa exempel. Hr rr det sig om folk som nskat att g upp i sitt nya samfund, som ville arbeta hrt fr det, och som i sin utgngspunkt tillhrde samma kulturella ramar som gllde i det nya samfundet.

 

Nr det gller USA, skall vi inte g mer n hundra r lngre tillbaka i tiden fr att stta p en helt annan bild. De engelsmn - och fransmn, spanjorer och hollndare - som kom till Nordamerika p sjuttonhundratalet kom inte dit fr att integreras med urbefolkningen. Indianerna tillhrde andra kulturkretsar och blev klassade som mindervrdiga. Drmed ansg sig immigranterna ha moralisk rtt till att frdriva dem, och eventuellt placera dem i reservat, s att de europeiska kolonisatrerna kunde gra det stora amerikanska landomrdet till sitt.

 

Dagens invandrare, frn Vstasien och Nordafrika, kommer frn andra kulturkretsar eller civilisationsomrden n den vstliga, europeiska. De nskar kanske inte att utrota eller frdriva oss men rtt mnga nskar heller inte att bli en del av vr kultur. De str p mnga stt i en mellanstllning mellan engelsmnnen hllning till indianernas kultur r 1800 och norrmnnens hllning till den engelsksprkiga kulturen i Amerika r 1900. Det r inte alls givet att denna utveckling leder till ngot som alla blir njda med.

 

Zorica Mitic, med erfarenheter frn den serbiska delen av tidigare Jugoslavien skrev den 15 mars 2004 en krnika i Dagbladet med titeln: GR DET BRA TILL SLUT? Hr tog hon som utgngspunkt pstendet att Invandringens historia visar att det gr bra till slut men stllde frgan: fr vem?

 

Hon skrev: Det har gtt srdeles bra for USA og Canada etter at blekeansiktene  innvandret, men jeg tviler p at indianerne i reservatene deler denne  oppfatningen. Indianerne som stammer fra Aztekerriket eller Inkariket i Sr-Amerika  vil vel ogs vre uenige. Likeledes zuluene i Sr-Afrika, aborginerne i  Australia og maoriene i New Zealand. Det er betegnende at vi i Europa ikke  kaller denne enorme folkeflyttingen til andre verdensdeler under kolonitiden  som innvandring, men som utvandring fra det overbefolkede Europa.

Och vidare:

Europa var utsatt for det samme tidligere i historien. Da ble det heller ikke  kalt innvandring, men folkevandring! Men det gikk jo bra til slutt, fordi  historien om denne innvandringen ble skrevet av innvandrerne selv.

[..]

.Det  som n foregr er en folkevandring fra overbefolkede fattige land til Skandinavia og Europa. Fdselsoverskuddet og befolkningspresset er blitt s  stort, spesielt i muslimske land, at vi opplever en folkevandring vi bare har  sett en liten begynnelse av.

 Kosovo kan tjene som en bedre parallell til det som er dagens realitet. Der  har befolkningsflertallet variert mellom serbere og albanere opp gjennom  tidene og med stadige konflikter. Religion, kultur, etnisk tilhrighet og  skikker har vrt forskjellige, og resultatet har ikke vrt det  "fargerike fellesskapet" som norske naivister tror er det naturlige.

 Under 2. verdenskrig mistet 10,8 prosent av den serbiske befolkning livet,  antakelig den strste relating noe europeisk folk hadde. Tito pnet Kosovo  etter krigen for 350-400 000 albanere. med et fdselsoverskudd p linje med  mange muslimske land, ble befolkningen overveiende albansk. I dag er det bare  seks prosent serbere tilbake (EUs UNMIK fra oktober 2002), og de lever i noen  enklaver med internasjonal beskyttelse. Resten er flyktninger i Serbia og Montenegro.

 Mitt anliggende er pvise at nr etnisk, kulturell og religis  innvandring blir en maktfaktor i det samfunnet som tar imot innvandringen, s  blir "det fargerike fellesskapet" konflikter om makt, og samfunnet  en ustabil kruttnne.

 Hovedsprsmlet dreier seg derfor ikke om fremmedfrykt og rasisme, men om  hvor stor innvandring et samfunn kan tle fr det mister stabilitet og  kontroll. 4,5 millioner nordmenn er ikke s mange. Hvor stor innvandring tler  dette samfunnet fr livet i Norge blir svrt annerledes enn det nordmenn er  vant til ? Det er trist at all debatt om dette kveles av beskyldninger om  fremmedhat og rasisme"

 

 

 

 

Pstende 8: Invandrare blir integrerade bara vi visar dem respekt och lter dem dyrka sina egna, kulturella traditioner.

 

Tabu:

Kulturell integrering lter sig inte ersttas av tolerans fr ett s.k. flerkulturellt samhlle

 

Det kan knytas mnga tabun till en motfrestllning till detta pstende: Kritikerna kan d misstnkas att se ner p andra mnniskor och behandla dem med tvng. De vanligaste argumenten som anvnds fr att legitimera detta pstende r av negativ art. Det kan till exempel visas att invandrare har mist sjlvrespekt och avskrmat sig frn det sociala livet efter att ha varit utsatta fr diskriminering. Men ett sdant konstaterande ger inget grundlag fr att tro att olika kulturer skall kunna frenas i ett slags fredlig universalism, bara vi likstller alla kulturer p deras egna premisser.

 

Frestllningen om att kulturella olikheter kan upphvas vid psykologiserande hllningar fr tolerans r dels tmligen naiv, dessutom tmligen arrogant. Den frutstter att vi sitter inne med en universell kultur som alla andra i huvudsak skall kunna ansluta sig till bara vi visar dem tolerans. Det r ingenting som sger att vi fr fredliga och funktionsmssiga samhllstillstnd om vi gr in fr en politik om att likstlla alla religioner, etiska system och olika uppfattningar om vad som r rimliga trafikregler i ett samhlle.

 

USA r det vstliga land som har mest erfarenheter bde av lyckad och misslyckad integrering. Den gngen som amerikansk kultur fungerade som en smltdegel - a melting pot - klarade det resursrika landet att ta hand om ganska mnga invandrare varje r. Men situationen har ndrat sig sedan pluralismen blev ett kulturellt ideal och bilden av smltdegeln har blivit ersatt av salladsbowlen. (Jfr. Ole Moen, Smeltedigel eller saltbolle? USA som pluralistisk samfunn, s. 67-96 i Per Bakke och Per Saugstad: Innvandring - fakta och problemer, AdNotam/Gyldendal 1993.)

 

En av de saker vi kunde ha lrt av amerikanska erfarenheter r att en integreringsprocess mste fregs av en stegvis belning fr grader av integrering: en invandrare som kan frsrja sig skall mtas med strre respekt n en som lever p vad andra  gr, en som kan sprket och r socialt deltagande frtjnar flera tecken p erknnande n en som inte bryr sig om detta. Under frsta vrldskriget blev ett deltagande i kriget rknat som the ultimate test p amerikansk lojalitet; de som reste till vstfronten som tysk-amerikanare kom tillbaka som amerikanare!

 

Men en sdan stegvis accepterings- och belningsstrategi innebr att inte alla behandlas lika vid varje tidpunkt och det r en olikhetsbehandling, ngra skulle kalla det diskriminering. Men tanken att en viss typ av diskriminering kan vara en av frutsttningarna fr en lyckad integrering har sm mjligheter att sl igenom i en kultur dr likabehandling r ett absolut ideal. Emellertid ocks en antitvng och anti-diskrimineringspolitik leda till en ovntad diskriminering.

 

Om vi ser p den inre norska historien frn slaget vid Hafrsfjord och till idag, s r strsta delen av den historieskrivningen en historia om tvng. Frst blev vi understllda en samlande kung med yxa och svrd, s fick vi kungliga frordningar och undan fr undan alltmer stabila lagar att hlla oss till. Drefter blev det en kyrklig frmedling av kristen moral som var frpliktande fr bde kungar och understar, och drefter fick vi en friare religionsutvning och utvecklade en gemensam, nationell kultur som alla skulle lra sig i skola och arbetsliv. Det var frst efter tusen rs disciplinering som norrmnnen blev s starkt socialiserade in i en gemensam kultur och moral att vi kunde slppas fria s att alla fick sina rster hrda nr det gller landets styrelse.

 

 Nr s invandrare som aldrig har gtt igenom den norska socialiseringsprocessen skall ges lika rttigheter med norrmnnen, i antidiskrimineringens namn, r detta egentligen en frolmpning och en diskriminering mot det folk som har gtt igenom en tusenrig disciplineringsprocess.

 

Vi kan undra ver vad som gr t dagens europeiska politiker, som utan hnsyn varken till historia, ekologi eller framtida kulturutveckling stter upp ideal fr en kulturfri vrdering av folk, ett ideal som kan passa gott fr en massproducerande industrikultur, men som kan vara direkt delggande fr europeisk kulturverfring. Den franska filosofen Alain Finkielkraut har i Dagbladet 01-25-05 uttryckt sig slunda:

 

- Jag tror att det som r oroande fr Europa idag, kanske mer n vrlden utanfr, r Europas egen nskan om att gra sig ls frn sig sjlv, frn sin historia och sina traditioner, bara till frdel fr mnniskorttigheterna. Det r en lngvarigt hot eller en allvarlig fara. Utvecklingen av ett sdant Europa utan substans r inte bara postnationellt, utan ocks posteuropeiskt. Jag fredrar ett europeiskt Europa mer n detta posteuropeiska som utvecklas framfr vra gon, ett Europa som erstter ider med kosmopolitism. Europa har inga grnser, det r ondligt: Drfr ser vi frgan om Turkiets medlemskap dyka upp, Turkiet som aldrig varit en del av Europa: frbereder att straffa Europa. Om Europa inte r ngot s varfr skulle inte Turkiet kunna vara europeiskt? Jag frstr den rrelse av ngest som leder Europa till denna definition, men den ngest gr fr lngt. Det r en alldeles fr stor gva att frra Hitler att i efterhand frkasta allt som frde honom till makten.

 

 

 

 

Pstende 9: Bakom fruktan fr det frmmande och fr kulturella olikheter dljer sig en rasism, som inte har ngot vetenskapligt std och som bara br frdmas.

 

Tabu:

Ordet rasism anvnds i den politiska debatten som ett ideologiskt vapen fr att kriminalisera kritik. Forskningen r inte alls entydig nr det gller betydelsen av arvsmssiga olikheter mellan olika populationer.

 

Rasism r antagligen det ord som i strsta utstrckningen bidragit till att begrnsa en ppen debatt om invandringen och dess implikationer. Ordet kan associeras till nazism, judefrfljelse och folkmord eller med en generell diskriminering av folk som p ett eller annat stt r annorlunda. Alla de negativa associationer som kan knytas till ordet har gjort det tabubelagt: Ingen vill bli kallad rasist eller f sina synpunkter stmplade som rasistiska.

 

Ordet har varit mycket anvnt i politisk och kulturell debatt, s mycket att ngra menar att det blivit alltfr slitet. Professor Finn Erik Vinje har menat att ordet har blivit ett allmnt skllsord i linje med dumskalle och idiot. Men ordet r ngot mer n ett vanligt skllsord. Det r ett politiskt vapen, som anvnds fr att neutralisera politiska motstndare. De som sitter i politisk/ideologiska maktpositioner kan bruka ordet, och uttryck som r associerade med ordet, till att tppa till munnen p dem som r i opposition eller som r obehagligt kritiska.

 

Det r utan tvivel s att det nazistiska rastnkandet bidrog till folkmord, och att deras pstdda, vetenskapliga legitimering fr deras indelning i folkgrupper inte hller mttet utifrn moderna krav p vetenskaplig auktoritet. Men det betyder inte att varje s.k. antirasist representerar vetenskaplighet, demokrati eller fredliga lsningar p konflikter. Vldsforskaren Ragnhild Bjrnebekk skriver, p s. 103, i en bok som nyligen kommit ut som nummer XXXII i NRK/P2-akademins bok p Transit frlag, om tre huvudtyper av vldsamma ungdomar. En av grupper beskrivs p fljande stt: Bland de unga jag har intervjuat, finns mnga exempel p pojkar och flickor frn ockulta death-metal-miljer, frn nynazistiska grupper och frn multietniska, antirasistiska grupper!

 

Den ideologiska och moraliskt indignerade antirasismen r heller inte den bsta utgngspunkten fr att skilja vetenskap frn pseudovetenskap nr det gller forskningsresultat om genomgende genetiska olikheter mellan etniska populationer. Medical School vid Stanford University har en tung vetenskaplig milj som arbetat med sdana frgor - jfr. forskarna Joanna L. Mountain och Neil Risch. Men ocks i populrvetenskapliga sammanhang kan vi lsa om detta - jfr. huvudartikeln i Scientific American december 2003: Does Race Exist?, eller Illustrerat Vetenskap, juli 2004. Hr verkar budskapet vara att vi inte kan f fram diskreta olikheter mellan etniska populationer, ssom nazisterna utgick ifrn, men att vi med en riktig kategorisering kan finna signifikanta statistiska olikheter. Det tycks fr vrigt ha fregtt en viss frskjutning  i fokus p vad som har strst frklaringskraft av observerbara biologiska olikheter, frn fysiologiska karakteriseringar till genkombinationer och till fokuseringen p hela DNS-komplexet.

 

Den biologiskt orienterade rasforskningen har tidigare hllit sig till en klassisk definition av rasism ssom vi finner ordet omtalat i Encyclopedia Brittanica: Rasism r den teori eller id som gr ut p att det finns ett orsakssammanhang mellan medfdda fysiska knnetecken och vissa knnetecken i personlighet, intellekt eller kultur och i samband med detta en uppfattning om att ngra raser str ver andra p medfdda grunder.

 

 P senare tid har det varit mindre fokusering p att frska ha som ml att finna ngra skulle st Қver andra. Istllet har man fokuserat p genomgende olikheter mellan olika populationer nr det gller kroppens reaktion p medicinska behandling. I det sammanhanget har det sagts att mediciner som utvecklas fr vita inte alltid passar fr svarta, liksom att mediciner utvecklade fr mn inte alltid passar fr kvinnor. Det har ocks framhvts att de som av ideologiska grunder nekar till sdana olikheter kan gra sig skyldiga till att frkorta livet p sina medmnniskor. Jfr. Sarah Tate och David Goldstein: Will tomorrows medicine work for everyone?, Nature Genetics 36, ss 34 - 42, oktober 2004.

 

P biologiskt hll r det en utbredd uppfattning, at vi br skilja mellan politiskt och vetenskapligt tnkande nr det gller dessa frgor. Genetikern Kenneth Kidd har i den brittiska tidningen The Guardian uttalat fljande: Jag reagerar mot att det uppfattas som politiskt korrekt att frneka att det finns ngot som kan kallas raser. Nr det str i den amerikanska oavhngighetsfrklaringen att alla mnniskor r skapade lika, r det ett moraliskt argument, inte et vetenskapligt. Studie efter studie visar att genetiken inte r lika mellan olika folkgrupper men det har ingenting med en individs vrde som  mnniska att gra.

 

Sammanblandningen av vetenskap och ideologi kan fr vrigt inte enbart skyllas p populistisk politik. Ocks p forskarhll finns det flera som bidragit till frvirringen, genom att infra nya begrepp p rasism - samtidigt som de gamla associationsmnstret bibehlls.  Det kan hr vara p sin plats att nmna den brittiske samhllsteoretikern Martin Baker, som i sin bok The New Racism frn 1981 definierar rasism i social termer p s stt att det i det nrmaste blir synonymt med social diskriminering.

 

 

 

 

Pstende 10: Det r en kristen plikt att ta emot alla mnniskor som behver skydd. Den samaritiska moralen talar entydigt fr en geners invandringspolitik.

 

Tabu:

Kristen moral handlar frst och frmst en individuell etik och kan inte utan vidare ge facitsvar p olika politiska fordringar. Bibelns ord r inte entydiga nr det gller plikten att ta emot frmmande.

 

 Det gr inte att sga att pstende 10 kan gra alla andra utspel ondiga. Referenser till den barmhrtige samariten r fr vrigt en av de referenser som kyrkans folk idag kan bruka utan att riskera att bli utsatta fr kritik och utskllning. Drfr brukas ocks den referensen i mnga sammanhang, lite fler n det r saklig grund fr. 

 

Det kan vara viktigt nog att peka p att denna utsaga om social omsorg fr individer utanfr den egna gruppen p sin tid kom att st i radikalt motsttning till bde romerska dygder, med vikt lagd p gravitas, mod och ddsfrakt, och mot judiskt stamtnkande. Men den r likvl inte den mest centrala liknelsen i kristendomen: Moralen i denna liknelse r dessutom inte endast kristen.

 

Jag skall bertta om en personlig upplevelse jag hade frn ngra r sedan. Jag satt p ett flygplan frn London till New York d jag ver Grnland blev uppmrksam p att anstllda p engelska cateringfretag gtt i strejk den dagen och att det drfr inte skulle bli ngon servering ombord. Vid sidan om mig satt en fransk lkare frn Marocko. Han knde till strejken och hade drfr kpt med sig tv sandwich fr resan. D han blev varse att jag inte hade ngot med mig lt han mig f en av hans sandwichar. S brjade vi tala med varandra  och senare har Dr Hairi och jag utvxlat nyrshlsningar varje r. Dr Hairi r muslim.

 

Islam r, liksom kristendomen, en religis tro med ett universellt sikte. Liksom alla gemenskapsformade trosformer som pekar ut ver etniska grnser vill Islam lgga vikt p skillnaden mellan tro och vantro som alternativ till etnisk-politiska skillnader mellan vi och dom. En liknande skillnad baserad p tro finner vi ocks i den kristna Bibeln. I aposteln Johannes andra brev kan vi lsa i vers 10: "Dersom noen kommer til eder og ikke frer  denne lre (Kristi lre), da ta ikke imot ham i eders hus, og by ham ikke  velkommen. (Hr i en lite ldre sprkdrkt eftersom denna del av texten har blivit tnjd p i politiskt korrekta ordalag.)

 

De tv skrifterna ur Bibeln behver inte vara motstridiga. Det kan hvdas att referensen till historien om den barmhrtige samariten handlar om att hjlpa mnniskor i ndsituationer, som en hjlp till sjlvhjlp. Aposteln Johannes andra brev handlar om vem vi br, och icke br, ta in i vrt samhlle. Det r allts ingen tvingande kristen plikt att ta emot flest mjliga invandrare. Nr det gller folk med annan religion kan det till och med hvdas att det r mest kristet att vara avvisande.

 

Kristna prster skulle vara kristendomens frmsta frsvarare i landet. Detta borde bland annat innebra en plikt att ta hnsyn till den hllning som r realistiskt mjlig att driva nr det gller vidgat kristet evangeliearbete.  Att lra ut kristendom i offentliga skolor har i rhundraden varit en avgrande frbindelselnk mellan kyrkan och folket. S lnge folket var kulturellt homogent kunde det med all rtt sgas att alla ungdomar borde lra sig kristendom fr att frst sin egen kulturella bakgrund. Men med en invandring p ttitusen muslimer, plus folk frn olika andra religioner, blir det kulturella argumentet fr evangelisering underminerat. Flera av kyrkans mn har varit med p att gra det svrare fr evangeliearbetet fr kommande generationer.

 

Egentligen borde en frsvarare av kristendomen vara upptagen av den moraliska miljn i landet. Invandrare, som begrnsar sin moraliska lojalitet till sin egen slkt och vnkrets, har inte bidragit till att gra landet tryggare. Mnga r de norrmn som ftt sina liv delagda av nya landsmn med gamla stamuppfattningar om moral. (Jfr. Kulturkonflikt med dden till flge - Andres meningar 2001, http://www.norskkultur.net) P sikt kan denna utveckling leda till tillstnd som mnga vill uppfatta som okristliga.

 

Det br till slut nmnas att kristen moral skiljer sig bland annat frn muslimsk moral p vsentliga punkter. Kristendomens tio Guds bud r gjorda som individuella etiska regler som i och fr sig kan anpassa konkret till olika samhllstyper. Denna tskillnad mellan individens etik och samhllets etik har ppnat fr flera typer av bde demokratisering och modernisering. Den muslimska sharia-lagen dremot r mycket mer monolitisk. Hr frutstts tro och personlig moral, politik och krigfring och skall ledas av samma vergripande ml. Den engelske filosofiprofessorn Roger Scruton har skrivit mer ingende om detta i sin bok The West and The Rest. Hr pekar han bland annat p att den muslimska enhetsmoralen knuten till idn om umma kan komma p tvrs bde med normativ differentiering, som r frutsttningen fr en lyckad modernisering, och med politisk lojalitet till nationalstaten, som kan vara en frutsttning fr att bde bekmpa korruption och fr att utveckla fungerande vlfrdsstater.

 

Norsk (AM. Gler i n hgre grad svensk. JG) invandringsdebatt hade kunnat bli mycket mer djupgende om Roger Scrutons bok, The West and The Rest hade blivit knd, grna tillsammans med Lawrence E. Harrison och Samuel P Huntingtons antologi: Culture Matters, How Values Shape Human Progress och kanske ocks Garret Hardin: The Limits of Altruism. An Ecologists View of Survival. Men dessa typer av bcker rknas tydligen till den litteratur som inte skall ing i den offentliga debatten, tminstone inte hittills.....